Sök:

Sökresultat:

221 Uppsatser om Hćllbart jordbruk - Sida 1 av 15

En jÀmförelse av 6 aktuella bostadsomrÄden i Sverige med uttalad inriktning pÄ hÄllbart stadsbyggande

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Ett stadsbyggnadskontors kapacitet : En studie över omstÀllningen till att planera för mer hÄllbart resande i VÀstra Roslags-NÀsby, TÀby kommun

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

HÄllbar livsmedelsproduktion : EU:s och Jordbruksverkets mÄl samt svenskajordbrukares uppfattningar om hur ett hÄllbart jordbrukskall bedrivas

Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.

EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

BiobrÀnsle frÄn jordbruket : En implementeringsstudie av ett regionalt miljömÄl

Minskad klimatpĂ„verkan genom mindre anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen Ă€r centralt i miljöpolitiken. För JĂ€mtlands lĂ€n finns ett regionalt miljömĂ„l om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmĂ„let att biobrĂ€nsleproduktionen inom jordbruket ska öka frĂ„n 0 TWh Ă„r 2005 till minst 0,2 TWh Ă„r 2015. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmĂ„let. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har dĂ€refter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, dĂ€r implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

Jordbruk och jÀrnproduktion i JÀmtland : TvÄ nÀringar i södra Storsjöbygden under folkvandringstid

This essay is about two areas called HackÄs and Myrviken, situated in the middle of Sweden around the lake Storsjön. In HackÄs we can see traces after an early agrarian settlement, and in Myrviken we find JÀmtlands largest concentration of ironmaking sites from around 400 AD. There are no clear evidence of the agrarian settlement in Myrviken, and only two ironmaking sites in HackÄs. These two economies functioned at the same time, but were clearly separated. My purpose is to discuss if it was the farmers of HackÄs who made iron in Myrviken, or if it was somebody else..

DĂ„tid, samtid, framtid : Tre jordbruk i Uppland 1981-2006

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

FrÄn konsument till medproducent : förekomsten och utvecklingen av Community Supported Agriculture i Sverige

Community Supported Agriculture (CSA) is an unconventional model of agriculture expected to contribute to a more sustainable food supply and a sustainable landscape; the development of rural areas; a stronger relationship between producer and consumer and a healthier diet. This study, with a focus on food production and the link between the producer and consumer, describes the origin and current development of CSA in Sweden, including the prerequisites for CSA in a Swedish context. Organizations and entrepreneurs working with CSA and related projects are identified and interviewed. The notion of CSA in Sweden is still in its infancy, but a rapidly growing interest currently can be detected. The fact that the identified CSAs are found in different Swedish regions with variations in degree of urbanization and intensity of agriculture indicates that the prerequisites are there for the concept to grow, both in rural as well as urban areas.

Handel med Jordbruksvaror: en studie av WTO:s
jordbruksavtal och EU:s jordbrukspolitiks pÄverkan pÄ
u-lÀnder

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.

Varför förstÄr de inte vad vi sÀger? En uppsats om lÀsförstÄelse och kommunikation

Syfte: Att undersöka om nÄgot mer Àn en god lÀsförmÄga pÄverkar hur vÀl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: LÀsförstÄelse, lÀsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jÀmfördes med hur de lyckades tyda tvÄ texter samt med hur vÀl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin lÀsförmÄga och de var positiva till att lÀsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svÄrt att fullt ut förstÄ de tvÄ texter som presenterades för dem.

Konsumenters attityd till etiska och miljömÀssiga mÀrkningar - möjliga förklaringar till "konsumentglappet"

Det blir allt vanligare med etiska och miljömÀssiga mÀrkningar pÄ livsmedel. Med bryggkaffe som exempel Àr syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, RÀttvisemÀrkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det sÄ kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som anvÀnts Àr ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag anvÀnds positionering och valkriterier.

Att skapa en hemsida med fokus pÄ mÄlgrupp och uppdateringsmöjligheter

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Den hÄllbara rösten

Denna studie underso?ker ha?llbart ro?stanva?ndande. Underso?kningen go?rs genom en kvalitativ enka?tstudie i vilken fem sa?ngpedagoger svarar pa? hur de arbetar med sina elever fo?r att bygga upp det de anser a?r sund ro?stteknik som fo?rebygger ro?sttro?tthet. Underso?kningens resultat indikerar att det finns tva? viktiga faktorer i sund ro?stteknik: att sa?ngaren a?r medveten om hur ro?sten fungerar, det vill sa?ga dess anatomi och fysiologi, samt att sa?ngaren ka?nner till sin ro?sts begra?nsningar.

Understensho?jdens framtida utveckling : ett arbete om energieffektiviseringar i ekobyn samt uppgraderingar av dess energisystem utifra?n ett ha?llbart perspektiv

Understensho?jden is Stockholm's largest eco-village which was built in the early 1990s with the vision of enabling ecological living for people. However the ecovillage is no longer considered as environmentally friendly because of its relatively high energy consumption, and non-updated energy system. The purpose of this study is therefore to investigate how Understensho?jden should reduce their energy consumption and upgrade its energy system by using Blower-Door, IR-camera and Design Builder.

Barncenter i Tanzania

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt sjÀlvförsörjande center för förÀldralösa barn i Tanzania..

1 NĂ€sta sida ->